1. |
||||
Vår konversation var kort i all sin glans
Den fick mej nästan helt ur balans
Jag är tillbaks i regnet
Men du är torr om din fot
Du lyckades till slut
Du är en stor tjej nu
Du hör fågelkvitter, utanför din dörr
Den sjunger om dig och mig och vad vi gjorde förr
Jag sjunger likadant
alltid bara för dig
Vem som än är min publik
Hoppas jag du ska hitta dit
Tiden är ett jetplan den går så fort
Allt var riggat och klart men det är som förgjort
Jag kan ändra mig, jag svär
sa jag och höll fingrarna i kors
Vad kan du göra för mig
Nu när du är en stor tjej
Kärlek är enkelt, som någon sa
Du har vetat det hela tiden, jag kom på det idag
Jag vet att du är fri
att gå till nån annans rum
Jag får betala priset till slut
Du är en stor tjej fullt ut
Nyckfullt väder, inte mycket att göra åt
Ska du simma mot strömmen får du jobba hårt
Jag tror jag flippar ut
Nya trauman innan dom gamla tagit slut
Det skär i hjärtat som en kniv
Du har varit en stor tjej hela ditt liv
Vår konversation var kort i all sin glans
Den fick mej helt ur balans
Jag är tillbaks i regnet
Men du är torr om din fot
Du lyckades till slut
Du är en stor tjej nu
|
||||
2. |
||||
GALET MED KÄRLEK
Jag kan höra hennes hjärta – det slår i mig i natt
Himlen öppnar sig – av hennes skratt
När jag är hos henne – är jag i säkert förvar
När vi älskar på avstånd – vet jag mer än nånsin vad jag har
Hon ger mig kärlek, kärlek – galet med kärlek
Hon ger mig kärlek, kärlek, kärlek, kärlek – galet med kärlek
Hon har sinne för detaljer – skulle kunna skriva en bok
Hon är inte lättköpt – snarare kritiskt klok
Och i svåra stunder – lägger hon balsam på min själ
Trots all djävulskap omkring oss – nån som vill mig väl
Hon ger mig kärlek, kärlek – galet med kärlek
Hon ger mig kärlek, kärlek, kärlek, kärlek – galet med kärlek
Hon finns bredvid mig på natten
Hon är hos mig på dan
Även när jag är på landet
och hon är i stan
Och när jag kommer tillbaka - till stadens larm
Så finns hon alltid där - med en öppen famn
Hon gör mig rättfärdig - hon gör mig hel
Hon fogar ihop - varje förlupen del
Hon ger mig kärlek, kärlek – galet med kärlek
Hon ger mig kärlek, kärlek, kärlek, kärlek – galet med kärlek
Hon ger mig kärlek, kärlek – galet med kärlek
Hon ger mig kärlek, kärlek, kärlek, kärlek – galet med kärlek
|
||||
3. |
||||
Att gå ut på luffen igen
Kommer hålla dig fri och ren
Din hårda hud som en rustning
och andedräkt som fotogen
Inte mammas ende son
Men favoriten var du nog ändå
Hon började gråta när du sa farväl
Och sakta började gå
Pancho var en skurk min vän
alltid på väg rakt in i gryningen
Pistolen laddad, hästen klar
En ständig turné från stad till stad
Panchos flykt tog slut ändå
I en öken nere i Mexico
Ingen hörde han sista ord
Tragiskt men vadå...
Men den snuten som var äldst, han sa
Vi kunde haffat honom när som helst
Men vi lät honom hänga ett tag
Kanske av flathet, vad vet jag...
Lefty kan inte sjunga sin sång
Mer om natten som han gjorde en gång
Sen ordet nått Leftys öra
Fanns det knappast nåt mer att göra
Sen den dan när dom la Pancho ner
har ingen sett av Lefty mer
Var han är förblir en hemlighet
Många rykten men ingen som vet
Men den snuten som var äldst, han sa
Vi kunde haffat honom när som helst
Men vi lät honom hänga ett tag
Kanske av flathet, vad vet jag...
Poeter diktar om hur Pancho föll
och hur Leftys öde hemlighölls
Öknen är tyst och Cleveland kallt
Blev ett ordspråk men det är allt
När du ber en bön för Pancho nu
Spara även en för Lefty, du
Han gjorde bara vad han måste ju
Han börjar bli gammal nu
Men den snuten som var äldst, han sa
Vi kunde haffat honom när som helst
Men vi lät honom hänga ett tag
Kanske av flathet, vad vet jag...
Pancho var en skurk min vän
alltid på väg rakt in i gryningen
Pistolen laddad, hästen klar
En ständig turné från stad till stad
Panchos flykt tog slut ändå
I en öken nere i Mexico
Ingen hörde han sista ord
Tragiskt men vadå...
|
||||
4. |
||||
Jag tänkte mig en regnbåge
du höll den i din hand.
Jag såg glimtar
Du såg en plan
Jag vandrade ut i världen
Men du stannade på ditt rum
Jag såg en skärva
Du såg att månen var full
Att månen var full.
Du var där vid grinden
med vinden i ditt hår
Du sträckte dig efter stjärnorna
och du vet hur det känns att nå
för högt, för långt, för snabbt
Du såg att månen var full.
Jag var jordad
medan du fyllde rymden
Jag var förbluffad av sanning
du skar genom lögn
Jag såg regnvåta stigar
du såg gator av guld
Jag såg en skärva
du såg att månen var full
Jag talade om vingar
du bara flög
Jag undrade såklart och jag provade
Du visste att du dög
Jag suckade
när du gick omkull
Jag såg en skärva
Du såg att månen var full
Att månen var full
Med en fackla i din ficka
och vinden i ditt hår
Du klättrade upp för lejdaren
och vet hur det känns att nå
för högt, för långt, för snabbt
Du såg att månen var full.
Att månen var full
Bomber och granater
Pelare och bårar
Trumpeter, torn och bostadshus
Hela hav av tårar
Lump, sump, gamla skepp
Skrikande tärnor
Varje dröm vi nånsin drömt
under himmelens stjärnor
Plötsligt var du där
från ingenstans
Du kom som en komet
Med en fräsande svans
För hög, för lång, för snabb
Du såg att månen var full
Att månen var full
Att månen var full
Att månen var full
Du såg att månen var full
Att månen var full
|
||||
5. |
||||
En gång så hade jag henne här i mina armar
Hon sa hon var svaret på mitt rop
Men jag fick ett spel
Och gjorde fel
Jag sumpade alltihop
En gång hade jag berg här i min hand
Floder som rann utan stopp
Men vad gör jag då
Jag ber henne gå
Och sumpar alltihop
Kärlek är allt vi har, den får jorden att gå runt
Vi har bara varann och det vet jag så väl
Du kan säga vad du vill om den
Sen kan du försöka leva utan den
Då kan du säga farväl till din själ
Men om du hittar någon som ger dig allt hon har
Ta det till dig, gå inte bort
För en sak står kvar
Du kommer aldrig gå klar
Om du sumpar alltihop
Kärlek är allt vi har, den får jorden att gå runt
Vi har bara varann och det vet jag så väl
Du kan säga vad du vill om den
Sen kan du försöka leva utan den
Då kan du säga farväl till din själ
Men om du hittar någon som ger dig allt hon har
Ta det till dig, gå inte bort
För en sak står kvar
Du kommer aldrig gå klar
Om du sumpar alltihop
|
||||
6. |
||||
Jag har känt dig komma, du var här intill
Jag visste du skulle hitta mig, du har alltid vetat vad jag vill
Är du mitt öde, var det så här det skulle ske
Insvept i en regnrock med hatten på sned
Kasta av dig rocken, häv dig på tå
Är du den som jag har väntat på
Medan du rört dig, långsamt i min riktning
Har jag nånstans vetat och sett i din blick att
Tids nog ska mitt hjärta bli belönat
Och slöjorna ska falla ifrån våra ögon
Jag har suttit och betraktat en istid förgå
Är du den som jag har väntat på
Utifrån sorger hela världar uppstått
Och av längtan stora under lett till trendbrott
Det är bara tårar älskling, låt dom falla
Lägg ditt huvud på min axel
Utanför mitt fönster, en krigisk ljudnivå
Är du den som jag har väntat på
Och vi kommer att få veta eller hur
Stjärnor exploderar i skyn
Fast det gör dom inte eller hur
Stjärnor gnistrar till, sen ner i dyn
Det fanns en man, du har nog hört hans bulletin
”Den som söker skola finna och den som knackar släppes in”
Jag känner hur sakta varje bit faller på plats
Och hur vi ska motbevis allt som ifrågasatts
Man kan kalla det för åtrå men det är mer än så
Är du den som jag har väntat på
Är du den som jag har väntat på
|
||||
7. |
||||
Stressa ner, kolla in det här
Du får inte missa, jag lovar och svär
Annie kommer sjunga sin låt
”Ta mig hem, förlåt!”
Köp varsinn drink, skynda på
Det kommer krävas en drink eller två
Annie kommer sjunga sin låt
”Ta mig hem, förlåt!”
Har du aldrig hört nån sjunga så
Jag brukar höra henne nu och då
Komplett med tårar och överdrivna skri
En kort sekund sen är allt förbi
Det händer att tonen är svajigt vek
och att inspirationen att rimma svek
Men Annie kommer sjunga sin låt
”Ta mig hem, förlåt!”
Ibland håller hon på hela natten lång
Vägrar sluta sjunga sin sång
Måste gå igenom all skepp hon bränt
Och hon vet att låten funkar jämt
Hämta flaskan, fyll din kopp
Missa inte versen när jag dyker opp
Annie kommer sjunga sin låt
”Ta mig hem, förlåt!”
Det är inte Annie’s enda sång
Men hon sjunger den gång på gång
Nästa vecka, i morgon, idag
Hon sjunger när hon måste dra
Så stressa ner, kolla in det här
Du får inte missa, jag lovar och svär
Annie kommer sjunga sin låt
”Ta mig hem, förlåt!”
Ja, Annie kommer sjunga sin låt
”Ta mig hem, förlåt!”
|
||||
8. |
||||
Står nere på hörnet med min gamla ryggsäck bredvid mig
Väntar på den buss som för alltid ska ta mig bort från dig
Ska iväg så långt som fyra hundra spänn kan ta en idiot
Minns såväl den stunden när vår lycka plötsligt blev ett hot
Och nere vid hörnet känner jag regnet strila över mig
Torkar bort en ömklig tår, förbannar att jag trodde mig vara värdig dig
Skulle aldrig låtit dig bygga dess sköra slott av sand
Måste bort, kan inte stå och se när allting rinner ur din hand
Din hand
Är nere på hörnet med min gamla ryggsäck bredvid mig
Väntar på den buss som för alltid ska ta mig bort från dig
|
||||
9. |
||||
Var det underbart för dig
Var det heligt som det var för mig
Kände du ödets hand som förde oss
För ett ögonblick tillsammans
Du var ung nog att förstå
Jag var gammal nog att lära nåt nytt
Blir aldrig mer densamma, jag är förbytt
Efter ett ögonblick tillsammans
Det händer att du gråter av lycka
Det händer att du bara gråter
Jag vet, jag vet
Kom, vad som än ska hända nu
Hade slutat tro att drömmar slår in
Jag är så glad att din tid blev min
För ett ögonblick tillsammans
|
||||
10. |
||||
Jag har inget hem, jag bara vandrar kring
Jobbar här och där men oftast ingenting
Polisen är misstänksam, kan tro att man stjäl
Känner mig rotlös, långt in i min själ
Många bröder och systrar vandrar samma väg med mig
Rastlösa själar har svårt att rota sig
Blev lurad av en nära vän som sa sig vilja väl
Känner mig rotlös, långt in i min själ
Har hankat mig fram, har levt på vad jag har
Fått en och anna törn men hållit mig kvar
Den flicka som jag älska’, hon vinka’ farväl
Känner mig rotlös, långt in i min själ
Jag knega’ på femskift i många, långa år
sen fem år i gruvdrift, tills händerna blev sår
Sen rev dom mitt hus av utrymmesskäl
Känner mig rotlös, långt in i min själ
Tar en dag i taget, men åren far förbi
Denna värld är inte vad den skulle kunna bli
Fifflaren blir rik men trampar ihjäl
Känner mig rotlös, långt in i min själ
Jag har inget hem, jag bara vandrar kring
Jobbar här och där men oftast ingenting
Polisen är misstänksam, kan tro att man stjäl
Känner mig rotlös, långt in i min själ
|
||||
11. |
||||
Skaffa dig en kopparkitel
Skaffa dig ett kopparrör
Fyll den med nygjord vetemäsk
Se till att ingen stör
Och bara ligg där under stjärnorna
Med huvet på en sten
Medan kärlen sakta fylles upp
I månens bleka sken
Gör upp en eld med ekträ
Ek och grenar – det är rätt
Använd inte sur eller rutten ved
Dom hittar dig direkt
Och bara ligg där under stjärnorna
Med huvet på en sten
Medan kärlen sakta fylles upp
I månens bleka sken
Min pappa gjorde brännvin
Min farfar gjorde det med
Vi har aldrig betalat brännvinsskatt
Och kommer aldrig göra det
Vi bara ligger under stjärnorna
Med huvet på en sten
Medan kärlen sakta fylles upp
I månens bleka sken
|
||||
12. |
||||
Vi möttes på en bar i söder
Hon var vild och farligt vacker
Hon sa, jag sjunger gärna en sång om det passar sig
Alla poeter var eniga:
”Spanska är dom älskandes språk”
Men hon talade aldrig spanska med mig
Hon var född i södra Spanien
där hon läst sig sjunga sånger
Hennes pappa ville hon skulle stanna och utbilda sig
Helgon och syndare arm i arm på galej, dom sjöng:
”Spanska är dom älskandes språk”
Men hon talade aldrig spanska med mig
Som en vildkatt som ylar utanför din dörr
Sa hon, du kan få mig för en stund men aldrig hela mig
Hon diskuterade högljutt med skuggor ifrån förr
Men hon talade aldrig spanska med mig
Hon sa, kan vi ses och jamma nångång
Jag har ett eget sätt att sjunga min sång
Jag sa, jag har ett ställe här bredvid, kom förbi hos mig
Hon nickade mot sin pojkvän, som sa
”Spanska är dom älskandes språk
Men hon talar aldrig spanska med dig"
Jag lämnade henne på en bar i söder
Lika vild och farligt vacker
Hon sjöng samma sång som hon en gång sjungit för mig
Barägaren harklade sig och sa:
”Spanska är dom älskandes språk”
Men hon talade aldrig spanska med mig
Nej hon talade aldrig spanska med mig
|
||||
13. |
||||
Det var i vinterns sista skede
Utmed konturerna av land
Som jag gick med söta Sally
Hand i hand
Vinden bet bittert
I en fattig flickas kind
Och på en pojke utan skor
Och med en kniv i sina jeans
Utmed en dimmig horisont
Hördes en klocka slå
Från kyrkans höga torn
Till dom förtappades berså
Och jag såg att världen
Var välsignad och ljus
Och Sally andades tungt
Under trädens sus
Älskling sluta gråta
Och bara lägg nu ned
Ditt lilla huvud på min axel
Gråt inte mer
Almar och popplar
Och slånbärssnår
Vid den bullrande stationen
Vi följde ett spår
Vi fann en obeträdd stig
Och följde den fram
Månen på himlen
Vi kom till en damm
Mina händer dom brann
Under hennes kläder en stund
Jag andades mjölkvit luft
Från hennes mun
Älskling sluta gråta
Och bara lägg nu ned
Ditt lilla huvud på min axel
Gråt inte mer
Jag viskade till Sally
Vi är trygga här vid dammens strand
Hennes bröst var små
Och varma i min hand
Jag berättade om månen
Hur den kan skänka tröst
Och skiner guld på vintern
Och silver när det blir höst
Och vi gick och gick
Över ändlös sand
Bara jag och Sally
Utmed konturerna av land
Älskling sluta gråta
Och bara lägg nu ned
Ditt lilla huvud på min axel
Gråt inte mer
Älskling sluta gråta
Och bara lägg nu ned
Ditt lilla huvud på min axel
Gråt inte mer
|
||||
14. |
Spåkvinnan (The Gypsy)
04:45
|
|||
Säg mig kvinna, kan du se mig
där i dina kort
Jag kommer hit, jag fick ett tips
Kan du hjälpa mig fort
Jag kan inte hålla ut här
Så jag kom till dig till slut
Det känns som tiden rinner ut
Dom säger, jag var här förut
För hundra år sen eller mer
Du tog min hand och följde linjen
Och sa, ”Jag kan inte säga nåt mer”
Sedan dess jag gått på nålar
Jag samlade krafterna till slut
Det känns som tiden rinner ut
Jag har gått här fram och åter
Mellan mina göromål
Som i ett dimmigt töcken
Och slickat mina sår
Jag kan inte stanna kvar här
Jag har hört allting förut
Det känns som tiden rinner ut
Jag vacklar till men står upp än
Fick jag ett slag av en lans?
Ser en skugga som försvinner bort
i dimman någonstans
Jag hör en röst bakom min rygg
Jag har bränt allt mitt krut
Det känns dom tiden rinner ut.
Blås i hornet, samla männen
sanna mina ord
Glöm lata och lättsinniga dar
fyll fickorna med jord
Jag vet jag inte passar in här
Ta och räck mig mitt spjut
Det känns som tiden rinner ut
Det som var sant igår kan du glömma nu
Nu är allting upp och ner
Du trodde att du visste allt
Men hur du än bönar och ber
Så har reglerna förändrats
Det är dags för din debut
Det känns som tiden rinner ut
Dom första nu var sist igår
Bland alla glåpord och slag
Madonnan blev en hora
med svällande behag
Jag måste pusta ut en stund
Jag är torr i min trut
Det känns som tiden rinner ut
Tuta i ditt horn,
klättra ner från din balkong
Det är lika bra du släpper vapnen
Så slipper pinan bli lång
Titta själv så får du se
Bakom varje hörn, en snut
Det känns som tiden rinner ut
Droppa vapnen, visa händerna
Lägg dig ner
Vi piskar upp dig och syr in dig
Ingen ser dig något mer
Spelet är förlorat
Du sitter med Svarte Petter till slut
Och känner tiden rinna ut
|
||||
15. |
||||
Havets eviga vågor
och en öken av sand
har jag trotsat på min väg mot okänt land
Vind från väst och storm från nord
kan ej röja mina spår
på min vandring mor ett fjärran Samarkand
Ingen vet varför jag reser
eller var min färd går fram
under flykten från ett minne och en ring
Men vad mitt mål än måtte bli
vill jag alltid vara fri
jag kan leva utav allt och ingenting
Kanske skulle jag mig söka
till värmen i syd,
med en sol som sätter himmelen i brand
Kanske vinter, kanske höst
värnar om min ensamhet
under färden mot mitt nya fosterland
Ingen vet varför jag reser
eller var min färd går fram
under flykten från ett minne och en ring
Men vad mitt mål än måtte bli
vill jag alltid vara fri
jag kan leva utav allt och ingenting
Kanske skulle jag mig söka
till värmen i syd,
med en sol som sätter himmelen i brand
Kanske vinter, kanske höst
värnar om min ensamhet
under färden mot mitt nya fosterland
Havets eviga vågor
och en öken av sand
har jag trotsat på min väg mot okänt land
Vind från väst och storm från nord
kan ej röja mina spår
på min vandring mor ett fjärran Samarkand
|
||||
16. |
||||
Ja, jag minns en flicka så väldigt väl
Karnevalsljuden i sensommarns hetta
Liemän, skelett och förlupen själ
Vart tar vi vägen med detta
I ett litet hotell så älskade vi upp solen
Och när den gick ner var vi ännu inte mätta
Solen går upp och solen går ner
Vart tar vi vägen med detta
Kattungen som traskade och spann i mitt knä
Örfilar upp mig, en stenhård vendetta
Jag vänder andra kinden till, du ligger i lä
Vart tar vi vägen med detta
Vakna upp min älskling, vakna upp
Vakna upp min älskling, vakna upp
Över kliniska bänkar, dukar strukna och vita
Ber du sinnesrobönen men har inget att berätta
Medan benen av vårt barn rasar sönder som krita
Vart tar vi vägen med detta
Jag minns en flicka så djärv och med fladdrande händer
Bekymmersfri och skrattande, med steg så lätta
Gnuggar knogarna vita nu och gnisslar tänder
Vart tar vi vägen med detta
Nu kommer du hit med ett bröd som du bakat
Du härjade hämnare med håret under hätta
Full av glas, klorin och mina gamla rakblad
Vart tar vi vägen med detta
Vakna upp min älskling, vakna upp
Vakna upp min älskling, vakna upp
Om dom gav mig mina kläder så skulle jag gå ut
Från denna rena antiseptiska luft som är mättad
Bakom låsta grindar och galna hundars tjut
Vart tar vi vägen med detta
Vi vandrar runt vår ankdamm med bistra miner
Håglöst, sorgesamt, knappt upprätta
Tiden är fördömd och vinden viner
Vart tar vi vägen med detta
Uppifrån balkongen ser vi karnevalens band
Ett trumslag skrämmer ett barn från vettet
Jag kan fortfarande känna hans små fingrar i min hand
Vart tar vi vägen med detta
Om jag kunde leva om en endaste dag
Om jag kunde ställa allting till rätta
Du på balkongen, du och jag
Hur skulle vi anat detta?
Vakna upp min älskling, vakna upp
Vakna upp min älskling, vakna upp
Vakna upp min älskling, vakna upp
Vakna upp min älskling, vakna upp
|
||||
17. |
||||
Om jag behövde dig, skulle du komma då
Skulle du komma då och lindra min nöd
Om du behövde mig, skulle jag komma till dig
Jag skulle simma över haven för att lindra din nöd
Ur natten djup, stiger morgonen upp
Och morgonen lyser med kärlekens glöd
Du kommer sakna den om du går bort igen
Och det kommer frysa min själ till is
Om jag behövde dig, skulle du komma då
Skulle du komma då och lindra min nöd
Om du behövde mig, skulle jag komma till dig
Jag skulle simma över haven för att lindra din nöd
Men hon är hos mig nu, och snart står hon brud
Sen jag visade på, hur det kan va’ att va två
Alla kan se, vad hon har att komma med
Och alla kan se vad som fick mig på fall.
Om jag behövde dig, skulle du komma då
Skulle du komma då och lindra min nöd
Om du behövde mig, skulle jag komma till dig
Jag skulle simma över haven för att lindra din nöd
|
||||
18. |
||||
Jag vaknade söndag morgon
Mitt huvud var ett hål
Tårar på mitt örngott
Mascara i mitt hår
Jag ser alla tomma flaskor
Mitt hjärta är ett sår
Sen börjar sakta nånting mala
Runt i mitt huvud
Fragment av igår
Såg hur hon dansade på festen
Som det fanns ingen morgondag
När alla andra hade dragit
Smickrande ord och hon blev kvar
Nu ligger alla tomma flaskor
Slängda i en lår
Sen hör jag fotsteg i hallen
Hon vill förtränga
Fragment av igår.
Kunde jag stanna allting här
Och backa bandet ett par hack
Skulle det finnas ett par saker
Jag inte skulle gjort och sagt
Men alla flaskor skramlar hårt
Näven i väggen slår och slår
Och sen i tystanden hörs gråt
Det går inte att förtränga
Fragment av igår
|
Georga Sweden
Swedish underground singer-songwriter-producer. Former member of punk act 23Till.
Collaborated in 2010 with French singer and multi artist M-A Repain.
Streaming and Download help
Georga recommends:
If you like Georga, you may also like:
Bandcamp Daily your guide to the world of Bandcamp